Träffa människor

Att träffa nya ansikten och få tala en stund med dessa människor är rena energiinjektionen.

Under min speciella helg i Sverige hände en hel del. Jag flög med tidigt morgonflyg till Göteborg – där träffade jag en kvinnlig tandläkare på väg på kurs och som, blev riktigt orolig när piloten berättade att landningsbanorna på Landvetter var snorhala, efter nattligt snöande med därtill hörande hård blåst, vilket gjorde att Jönköping eventuellt skulle bli vårt mål, men det slutade väl tack och lov. Så flygbuss in till City, ny buss till hotellet på Hisingen för att lämna bagaget där, checka in och få en rumsnyckel. In till centrum och tåget till Halmstad. Där träffade jag en psykolog som trots sina kanske 45 år var alldeles nyutbildad. Hon pendlade mellan Varberg och Göteborg. När hon steg av kom ett glatt sällskap in på väg till Helsingborg för att gå på underhållning och en krogsväng. De hade egen matsäck och öl med på tåget och de önskade mig lycka till på intervjun. Det behövdes…den började närma sig.

Uppehållet i Halmstad var en dryg timme och där språkade jag med en kille som var på väg till Oslo och mamma som bodde där. Han berättade om diverse äventyr och om alla svenskar som åker till Norge för att jobba och tjäna massa pengar. Lönerna för t ex sjuksyrror är ungefär den dubbla mot de svenska.

Så in i bussen mot slutmålet i Hylte. Jag sökte genast reda på vårdcentralen och ett bostadsalternativ..i fall jag får jobbet. Sen satte jag mig att vänta en timme.

Jag blev intervjuad av två distriktssköterskor under en trekvart och jag måste säga att det kändes riktigt bra…som om chanserna ökade för mig. De ville bara komplettera min ansökan med två referenser så de fick två namn på stört.

Jag var glad efteråt. Kanske bekymrad också…ja ! Jag handlade lite matsäck för resan upp till Göteborg. Träffade ånyo två sköna lirare på busshållplatsen…en karl som samlade cigarettfimpar för att städa upp efter andra…ja han tyckte som kristen att det var hans plikt att göra så. Han hade en sån doftgrej runt halsen. Jag frågade varför. ”Jag har inte tvättat mig på 20 år” sa han. Den andra snubben jobbade på oljerigg i Norge för 80 000 kr i månaden och var borta från familjen i tre-veckors-pass. Kände en stark sympati med honom…det kan bli min lott.

Hur gör man när man har familj här och ev får ett jobb med bra lön i Småland ? Jo man pratar och pratar och pratar och ser hur känslorna går fram och tillbaka för att kanske till slut anpassa sig till tanken att jag kommer hem bara var tredje vecka…typ. Klarar jag själv av det ?

Jag måste nu vänta till nån gång efter den 16.2 på besked och då ta det avgörande beslut i fall jag erbjuds tjänsten.

Samma datum, 16.2, gör jag TV-inspelningen i Böle.

Att hålla tungan rätt i mun…den som väntar får se…

Mina nya kompisar i Sverige i föreningen ”Barnens rätt till föräldrarnas tid” och jag kommunicerar flitigt för att få ihop ett bra brev till riksdagen i Stockholm med en vädjan om besinning i daghemsutvecklingen.

Jag är ännu på resa känns det som…så intensiv var upplevelsen. Med 15 transporter på 36 timmar blir man lite ding i bollen. Eller snarare helt tom.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *