Att ha vänner

Det är inte bara ekonomin som håller på att krascha i Europa…det är humanismen, vänskapen och kärleken likaså. Det finns inga lån till det. Det var bara det jag ville säga. Folk som uppehåller sina bloggsidor med kallprat är det synd om.

Publicerat i Uncategorized | 6 kommentarer

Allt nytt kan dra sig

Att ständigt skapa nya versioner av det som redan finns är politik.

Det handlar inte ett dugg om utveckling.

Det är inte längre aktuellt att kalla det för högerpolitik…detta att slå vakt om det gamla.

Dagens högerpolitik är mer maskerad än den någonsin tidigare har varit.

Det vi vill byta ut i dag är det som gör att vi finns.

Publicerat i Uncategorized | 14 kommentarer

Zeitgeist

Ett HOPP ?

Har du hört om det ? Hoppas det. Texten jag läste, var minns jag inte, gav mig rysningar. Om att pengar borde avskaffas. Konkurrens bli samarbete…ensamhet gemenskap…hat kärlek.

Naivt men hoppingivande. Och det är hopp den här jorden behöver för det ser sååå mörkt ut. De flesta rubriker i media dundrar på som vanligt om att nu går det så bra, så bra, men vi som ser bara lite lite under ytan vet hur lögnaktigt det låter. Det går bra för dem som redan har det förspänt men lidandet ökar.

Jag föreslår att vi börjar se på de överrika människorna på ett nytt sätt. Inte ekonomiskt utan psykologiskt. Analytiskt. Humanistiskt…känslomässigt. Miljonären är HUNGRIG. Att tala och tänka på det sättet ger lite andra känslor eller hur ?

Det var det.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Sommar

Stora delar av familjen ledig…jag längtar efter jobb…t o m grabben har jobb…han är bara 21 och borde vara utslagen med de 40 000 andra finska ungdomarna som står ”utanför” som det heter. Produktionen…arbetsmarknaden…sysselsättningen.

Tänk om sanningen är att de inte behövs !!!

Om de kommer att ockupera badstränderna i sommar med sin frustration…

Om Katainen misslyckas med att bilda regering…

Om det blir omval runt midsommar…

Om Finland inte alls mår bra…

Om inte Sverige heller mår bra…

Om inte människorna mår bra…

Hurdan sommar blir det då ?

Jag tror nåt håller på att vända. Faktum är att antalet barn på dagis, vilket jag ser som roten till helvetet, bara ökar och ökar i takt med den materiella girigheten. Vi är inne i en av historiens svåraste spiraler som ingen orkar bryta. Den ena efter den andra tappar livsmodet och faller ihop.

I höst ser vi åter hur alkoholklinikerna fylls med utdruckna människor som tycker det är dyrt att vårda själen trots att kroppens njutningar får kosta var de vill.

Det är nog inte så att människan är dum…hon är dummast.

Skön sommar !

Publicerat i Uncategorized | 15 kommentarer

moderns förförelse av sitt barn

Lyssna på John Lennon ! Han påminner i ”Mother” om att det räcker inte med att barnet vill ha, behöver och får sina föräldrar.
Vi måste få känna att föräldern åtrår oss och bara tycker att vi är det mest fantastiska och värdefulla som finns på hela jorden.

uppstår ömsesidig kärlek…inte annars.

Och modern kan inte springa ifrån detta kärleksuppdrag.

Men hon gör det.

Barnen går till drogerna och ersätter mammas kärlek med den till drogen.

Det bara är så.

Allt serveras via nätet på datorn…vårt elektroniska bröst

Ingen gör nåt…

Vi går under.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Kan jag gå själv ?

Efter att jag startade hur hårt som helst med min hemsida och hade massor att säga om mitt favoritämne -barn – så kom jag av mig och vilade från skrivandet…med några undantag.

Krafter kommer och går. I ena stunden tror man att man ska dö av trötthet och tristess…så tar man sig igenom mörkret och känslan av total meningslöshet. En morgon är mardrömmen slut. Som om man överlevt sin egen död.

Hur stor del av ens upplevelse av ett själv, är det, och hur stor del upprätthålls av den man lever med ? Jag tror det är den frågan som plågat mig den senaste tiden.

Nu sitter jag här klokare men ännu utan svar.

Det var problemet i sig som ville ha uppmärksamhet.

Jag kan lägga undan det nu. Tills nästa gång.

Jag får aldrig veta.

Tack för det…det gjorde jag bra.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

kommentar på en insändare

En insändare i dagens Hufvudstadsblad menar att det spelar ingen roll vem som sköter om våra små barn…mamman eller pappan. De är utbytbara. Jag skrev följande som en kommentar.

Följande två stycken är citat ur en artikel i GP i år, skriven av bl a Annica Dahlström, läkare, neurobiolog och professor vid Göteborgs universitet.

”Män och kvinnor är olika i hjärnan. Den andra faktorn är att män och kvinnor förväntas göra samma saker. Det bygger på en politisk, obelagd tes att män och kvinnor är utbytbara vad gäller egenskaper och förutsättningar att ta hand om barn. Att en 50-50-delning skulle vara i barnens intresse förutsätter att män och kvinnor är identiska.

Men vi är inte identiska! Det finns stora skillnader i hjärnan mellan medelmän och medelkvinnor. Naturligtvis finns avvikelser i populationen i form av män med utpräglat feminina hjärnegenskaper och vice versa men statistiskt finns betydande skillnader. Olikheterna har utvecklats under evolutionen och skillnaderna fastställs före födelsen. Myten om att vi föds som neutrala varelser och att samhället tvingar in oss i identiteter som män eller kvinnor är en av de kusligaste politiska lögnerna i modern tid!”.

För mig känns inte detta ett dugg märkligt utan stämmer väldigt väl överens med den verklighet jag ingår i och betraktar. Att jämföra män och kvinnor går självklart an men att tro att vi är lika är som att säga att det inte är nån skillnad på natt och dag. Vi är två delar av samma ”dygn”…samma ”människa” men diametralt olika ur barnets synvinkel och även i den vuxna relationen, inför varandra. Har inte du Maria märkt det ?

Det Dahlström säger är att utsuddandet av skillnader är politik. Häftigt va !

Mamma är mamma och kvinna. Pappa är pappa och man. Om det väcker svårigheter så må det vara så men förvandla inte egna svårigheter till en objektiv sanning. Ungefär lika gammal som denna politiska lögn är tanken att daghemmet skulle göra kvinnan jämlik med mannen. Tycker du Maria att kvinnovåld och hennes ställning för övrigt på minsta sätt rubbats i samhället utan att samtidigt barn och ungdomar = kommande vuxna, mår fasligt illa…som om alla går omkring och saknar nåt väsentligt på insidan. En älskande mamma kanhända…en sol i livet.

Så här säger Dahlström:

”Självmord, suicidförsök, depression och konsumtion av psykofarmaka har bland unga kvinnor ökat med upp till 400 procent under de senaste tio åren. (Kanske det hänger ihop med att alla barn förväntas bete sig som pojkar?) Trenden för unga män är densamma även om utvecklingen inte är lika dramatisk. Ju yngre barn desto brantare ökning, de uppväxande barnen mår allt sämre och vi undrar varför.”

Publicerat i Uncategorized | 15 kommentarer

psykologisk insikt

Varför häpnar jag ? Jag som är psykolog ? Borde jag inte veta att människan skyr medvetenhet om sig själv ? Det kanske jag gör också. Men jag låter mig också häpna för jag är bara människa. Då är jag som bäst även som psykolog.

Vi vill inte veta av våra destruktiva krafter…vi vill bara inte. Vi är så rädda att de ska ta över så vi förnekar dem alldeles. Och så gör vi godheten en björntjänst genom att elda på ondskan. ”Du får inte vara med” säger vi och tar den i handen i samma stund. Vi minns inte hur vi hade det som barn. Hur solidariska vi var mot det svaga och stackars illa. Det minnet har vi försökt döda och kasta bort. Det är det värsta vi kan göra. Vi VET det intellektuellt men vi handlar inte utifrån den insikten. Vi orkar inte.

Vi litar inte på oss själva i sällskap med ondskan.

Frågan är om vi hellre har att göra med den ”evigt goda”…om den mot förmodan skulle visa sig. Kanske få oss att känna oss bedrövligt dåliga. Dynamiken runt ont och gott är mer komplicerad än vad vi törs sätta oss in i, ty kastar du ut nåt så har du det framför dig och förnekar du dess existens så äts du upp av densamma.

Så svårt är det att vara människa.

Och det är inte många som orkar med det.

Inte jag heller. Återstår att lida.

Det här skriver jag delvis utifrån mina intryck av valspurten här i Finland inför riksdagsvalet…och delvis utifrån mina intryck av hur människor formulerar sig i sina dikter på poetsajten poeter.se. Det verkar som människan mer eller mindre har tappat bort sin psykologi…sin vilja till att ens försöka förstå det ondas och godas väsen…och bara fläskar på med sin godhetslängtan…kärlekslängtan…den som längtar lider mer än andra…så varför inte lägga ner längtan…när vi kan lägga ner allt annat ?

Vår längtan och vår vilja är lidandets vedklabbar på elden. Vad ska vi med eld ? Den brinner bara ut och sen störtar vi iväg för att få den tänd på nytt. Till vilken nytta ?

Har jag blivit buddhist ?

Det får heta vad det vill.

Det kan heta ingenting också.

Det känns i hela kroppen av att använda det ordet. Det är uppfyllande.

Publicerat i Uncategorized | 42 kommentarer

Självdistansen

Vart tog självironin vägen ?

Humorn kring ditt eget sätt att leva ditt liv ?

Självdistansen ?

Jag tror att något mycket viktigt i oss har dött under de senaste decennierna. Förmågan att backa ett par steg och titta på oss själva. Vi är fast vid vår spegelbild. Det kallas narcissism.

Vi söker speglar överallt. Bekräftanden. ”Visst är jag bra !” ”Säg att du älskar mig som jag är !” ”Hur jag än är”

Det är omöjligt. Med ett barn går det. De flesta har än så länge inga krav på det nyfödda barnet…än så länge. Många har det. Utan att de förstår vad de gör med ett sådant barn. Kräver det på prestation och dödar det i samma stund.

Ett sånt barn…en sån människa…ett sånt liv…får inte utrymme för självironi i vuxen ålder eftersom det riskerar att subjektet förlorar det sista av kontakt med sig själv.

Det är som att gå baklänges över branten.

Publicerat i Uncategorized | 4 kommentarer

kärlekslängtan omöjliggör det politiska engagemanget

Det jag säger nu är allom bekant. Omedvetet alltså. Att vi är så förbannat upptagna med att söka täppa till brister i vår personliga lycka att vi inte ser andra människor i världen.

De som fört oss hit, till den denna ”ground zero” är de blå krafterna…dvs de som tjänar på andras blindhet.

Jag säger inte mer nu.

Bara tar fram en tändsticka.

Ett förstoringsglas och offrar en bit av mitt hjärta. Ät din hungriga jävul ! Säg sen vad du heter !

Publicerat i Uncategorized | 12 kommentarer